Remember when the boys were all electric?

Njuter av tanken på hur gulligt efterblivna vi ser ut båda två ♥
Mest du kanske, men det är lite skönt för omväxlingens skull.


Jag är verkligen dödligt kissenödig men tänkte att det gäller att prioritera, en sak i taget, så nu gör vi det här.

Jag tror att jag tänker för mycket på fel saker just nu. Varför skulle jag behöva en karl i mitt liv? Jag klarar ju massa saker på egen hand. Jag kan laga min egen mat, säga till mig själv i spegeln att jag är det vackraste jag vet, tillfredsställa mina sexuella behov och krama på mig själv om natten om så skulle behövas.

Ja, ikväll känner jag mig nöjd och glad och sånt. Jag har massa vänner som kan umgås med mig när min umgänges batterigrej (som på sims) är i botten. Fast hemskt många av mina vänner har ju dock gått och skaffat sig en och annan herre att hålla i handen. Jag menar inte att det är dumt alls, det är ju det vackaste som finns, de är ju kära och sånt, men sådana där pojkar kräver så mycket tid ibland. Man ska alltid hålla på och träffas och sånt. Tänk att det inte blir långtråkigt i längden! Man gör ju ändå nästan alltid samma saker. Man kollar lite på film, äter, pratar och pussas, men näe när man gillar någon så tycks man aldrig tröttna. Fint det där. Det där med kärleken.
Äter förresten! Det gör man nästan bara senare i ens förhållande tycker jag. I början äter jag nästan ingenting när jag träffar en pojke. Jag vet inte om det är för att man känner sig så nervös i magen eller vad det handlar om, men det är nog enda situationen någonsin som jag inte ens kommer på tanken att jag är hungrig. Det kan visserligen också handla om att jag har så svårt att gå på toaletten hos någon man inte känner så väl, och då får man ju så ont i magen att hungern blir lite undanskuffad. Eller att man när man ses i början kanske inte träffas så länge att man inte hinner bli döhungrig.. Jag vet inte, det där får man ju tänka på eget vis om kanske.

Men på tal om toalettbesök och sånt, nu måste jag rusa! Hejsvejs.

Kommentera här: