my fingers keep on clicking to the beating of my heart


Fredag kväll - absolut ingenting.
Jag vet inte ens vart tiden tog vägen. Det är visserligen lika bra att den faktiskt tar vägen eftersom jag ändå inte har något jag vill göra. Jag vill mest sitta här och det gör jag ju också. 

Ju mer du vill ljuga, desto bättre minne behöver du.
Och ljug gärna för mig och alla andra, men när man börjar ljuga för sig själv, det är nog då det går utför. Det kan vara bra att ändå ha någon liten tåspets på marken när du sen börjar vistas i turbulens.

Kommentera här: